Berättelser och Erfarenheter

Det är kvar till nästa nyårsafton.


HEJ!

    Först börjar vi med ett gott skratt, för att inte det hela skall bli för allvarligt. Denna
    länk är till en sajt som jag hoppas du inte sett förut. Denna typ av humor tycker jag är
    roligt: Frogs flash     Om du inte har Flash installerat på din dator. Klicka på
    länken härunder, ladda ner programvaran. Installera flash på din dator, virusfritt.
   

Ladda ner Flash härifrån.

    Egentligen är den här knappen "Om mig" rätt onödig eftersom jag genom alla mina
    adresser presenterar mig själv. Det får bli en aktuell ruta. Hur jag lever
    och känner i dag.

    Om ni väntar er en ambitiös meritlista så då har ni kommit fel. Här finns endast
    lite fakta om en av samhället "utvald" kommunalarbetare.
    Ålder: Betydligt hög, men inte Pensionär, ännu…. Namn: alias ”C.S.”

    Bor för närvarande i studentstaden Lund. Det är svårt att hålla räkningen efter
    44 flytt, - bara i Sverige. Av min mor är jag född, i Finlands huvudstad Helsing-
    fors; På Kvinnokliniken på 40-talet, det bästa, -Hm….

    Tycker om: Att läsa böcker, måla, natur. Jag gillar att Cykla. Jag gillar musik som
    dom flesta. Är just nu inne i en klassisk period. Jag menar inte klassisk rock, jag
    menar seriös musik typ Brahms eller Rahmaninov. Det är en smaksak vilken typ av
    musik man gillar. Men visst kan det i vissa stunder vara skönt med härlig gammeldags
    rock typ Led Zeppelin, eller Rollarna när man diskar och dammsuger.

    När jag skriver detta har jag semester. Det är sommar. Och den kallaste sommaren vi
    har haft i sverige sedan 86 år tillbaka, hörde jag på nyheterna i dag. Tråkigt för
    alla som vill bada och vara ute i det fria. Vi är underkastade naturens nycker.
    Vi kan inte styra vädret hur mycket vi än skulle vilja. Vi kan inte lägga till en
    vindpust till det som skaparen har makten över. Vi bara måste kuva oss under detta
    kolossala fenomen som vi kallar väder.

    Vi tror att vi "vet" hur vädret blir i morgon via våra radar och beräknade väder-
    kartor och avancerade datorer som gör sannolikhetskalkyler baserade på tidigare
    fakta. Möjligheten att vädret blir som vi förutspått för morgondagen slår in med
    90% chans att det verkligen blir så. Men längre fram två tre dagar blir genastz
    utsikten osannolikare och ännu svårare. Efter fem dygn eller mer gör väderleken
    nästan omöjlig att förutse. Vädret är nyckfullt.

    Livet måste fortsätta menar vi och trots detta nyckfulla element som omger oss på
    alla sidor. Syret, kan vi inte vara utan mer än någon minut. Konstaterar dom
    som prövat rekord i att hålla andan. Och dom som har lyckats med detta konststycke
    yttrar sig inte.

    Det som omger oss kan man kalla kaos. Det finns världar dit vi har svårt att ta oss.
    Jag menar vår indre värld. Vi försöker hitta en trygghet i vårt indre. När den
    yttre vacklar och vi inte kan greppa om den. Jag skall berätta om det klassiska
    exemplet, som i alla fall jag gjorde som barn. på jumma sommarkvällar låg vi ute,
    på en filt, hammock eller vad det nu kunde vara. Oftast valde jag en slät berghäll.
    Där låg man och stirrade upp i rymden. Har ni varit med om detta. Det kolossala
    oändliga stjärnbeströdda himlavalv med miljarder stärnor som blinkar och gnistrar
    ovanför ens huvud. Man blir så upprymd och helt hängiven åt detta mysterium
    som vi kallar universum. Och man kan inte sluta fundera över oändligheten.
    Tar rymden aldrig slut? Till slut måste man ge efter för "oändlighetstanken".
    Vår hjärna klara inte av det. Vi förstår det inte.

    Lund 2004-07-09

   

    Nytt År 2005!

    Genom dagens medier nu på Nyårsafton står det mycket om händelserna i Sydostasien
    som jag inte skulle vilja prata om här. Det gör dagspressen oss informerade om, nog så
    smärtsamt ändå. Ingen av oss kommer undan detta fruktansvärda fenomen som naturen
    kan åstadkomma. Som en präst på TV uttalade sig så nämns detta som det heter på
    engelska; Act of God. Alltså en händelse som inte vi aldrig förstår ur en religiös
    synpunkt.

    Vi i Sverige som ett land i Norden är skonade från sådana naturens nycker tillsvidare
    har vi inte blivit offer för naturkatastrofer i större bemärkelser.

    Vi kan skatta oss lyckliga. Men hur många förstår att värdesätta det i dag. Ärligt talat:
    Hade det varit så att vi inte hade haft några svenskar borta i Sydostasien. Hur många av
    oss hade höjt på ögonbrynen. Vem hade brytt sig om hundratusen hade svepts med i havet
    som det faktiskt har hänt tidigare? Men nu plötsligt har detta kommit oss så nära inpå
    liksom. Låt var och en bedöma sitt samvete i dessa frågor. Ursäkta om jag råkade trampa
    er på lilltån.

    Brist på kärlek och omtanke gör oss likgiltiga för omvärlden.

    I mitt hem i Helsingfors sådär en femtio år tillbaka var präglad av kärlek och omtanke
    där varje ändring i vardagen diskuterades. Man slätade inte över och glömde felsteg.
    Man fick ris ibland så det sved. (på den tiden fanns det inget snack om barn-aga).
    Och hade man gjort något bra så fick man beröm för det också. Barn hade som exempel
    ett annat förhållningsätt till vuxna än vad många barn har i dag.
    Jag tror inte att det var större skillnad på Sverige - Finland i dessa frågor på
    50-talet.

    Från 50 talet till nuet:

    Fick precis ett samtal från Malaysien i morse där en av mina vänfamiljer befinner sig
    just nu. En troende familj i församlingen. Dom sa att dom mådde bra och skulle hälsa
    till alla som jag och dom känner. Dom befinner sig på den östra sidan av Malaysien den
    som vätter mot kina. Dom ämnar inte komma tillbaka innan skolorna börjar.

    Så blev det att dom begav sig på resa med avfärd den 28 december. Jag fattar inte hur
    dom vågar. OK, det är i alla fall 1000 km från jordbävningens epicentrum som man säger    
    det. Men lite orolig är man ju ändå att det skall hända dem något. 2 vuxna och tre fina
    barn 14 - 19 år.

    Råkade tillsammans med dem strax innan deras avfärd. En träff som jag alltid kommer
    att minnas. Dom har det gott ställt och inte nog med det. Dom är en av de ödmjukaste
    och utgivande människor jag känner. Deras kärlek stannar inte inom familjen. Den äkta
    "kärleken" känns och vibrerar omkring dem där de går fram.

    Mera följer....

    Lund 2004-12-31

   

    Maj månad. Soligt och varmt i dag. Längtar ut till naturen, dagen är lång och det finns
    utrymme för vila under något träd. tar med en filt och söker mig till fågelskogen. det
    finns dagar som man lägger på minnet. Skönheten i naturen ligger i betraktarens ögon.
    -Soliga varma dagar väver ett skärskilt täcke av gyllene skimmer och över landskapet.

    Lund 050528 C.S.


home Tillbaka till Castrella,

home Tillbaka till Mezzo:

Copyright 2004 Castrella.net/Soppkastrullen/Mezzo.